Fredrikshamns svenska samskola, Svenska realskolan, Svenska reallyceum, Fredrikshamn

(Bild Haminan kaupunginmuseo)

 

Skolan har gått under namnen

Svenska realskola i Fredrikshamn 1877-1881
Privata svenska reallyceum i Fredrikshamn 1881-1901
Fredrikshamns stads svenska samskola 1895-1907
Svenska samskolan i Fredrikshamn 1907-1911

Skolan ägdes 1877-1895 av Realskolaktiebolaget, 1895-1907 Fredrikshamns stad, 1907-1911 Aktiebolaget

Skolan erhöll examensrätt 21.06.1881.

Skolan verkade först som en fyrklassig mellanskola för gossar, men erhöll rätt att bli ett 7-klassigt reallyceum 21.7.1881. Då Fredrikshamns stad övertog skolan 12.11.1895 förenades den med Svenska flickskolan i Fredrikshamn varvid det bildades en 8-klassig realskola som gav inträde till universitetet. Skolan hade som mest 81 elever år 1900 och kunde utexaminera 5 studenter. Därefter indrogs skolan stadievis och statsbidrag erhölls inte längre åren 1905 och 1907 varefter stadsfullmäktige beslöt indra hela skolan. I det skedet grundade några privatpersoner ett aktiebolag som upprätthöll skolan till år 1911.

Skolan verkade först i upphyrda utrymmen i Sandby, därefter i handlande Lebedews hus vid rådhustorget. Eget hus fick skolan 1888.

Som skolans rektorer verkade 1877-1885 Edvard Selander, 1885-1888 Oscar Hypén, 1888-1889 Adolf von Bonsdorff, 1889-1890 K.J. Hartman, 1890-1894 Wentzel Hagelstam, 1894-1896 Jeja Roos, 1896-1897 Emil Pahlman, 1897-1902 Ossian Bergroth, 1902-1907 J.A. Collan, 1907-1911 Mary Ek.

1877-1885 Edvard Selander, 1885-1888 Oscar Hypén, 1888-1889 Adolf von Bonsdorff, 1889-1890 K.J. Hartman, 1890-1894 Wentzel Hagelstam, 1894-1896 Jeja Roos, 1896-1897 Emil Pahlman, 1897-1902 Ossian Bergroth, 1902-1907 J.A. Collan, 1907-1911 Mary Ek.

Under medeltiden fick Kymmenedalen svenskspråkig befolkning som bosatte sig i Pyttis och viktiga handelscentra. Den mest betydelsefulla marknadsplatdsen i landskapet var Weckelax, beläget på näset mellan Fredrikshamnsviken och Kyrkosjön. År 1653 fick dåvarande Weckelax-Nystad så kallade uppstadsrättigheter, med andra ord tillstånd att idka handel med landsbygden. Nittio år senare, 1743 efter att Viborg i freden i Nystad 1710 hade förlorats till Ryssland omdöptes staden till Fredrikshamn och fick de stapelrättigheter som Viborg hade haft, det vill säga rätt tatt bedriva utrikeshandel.

Den egentliga svenska skolverksamheten i Kymmenedalen började i själva verket i Weckelax år 1659. Då anställdes Ericus Matthiae Herminger som stadens första pedagog. När Sverige förlorade Viborg måste stadens gymnasium och trivialskola omplaceras. Fredrikshamn var en av de orter man då övervägde, men det gick som det gick och gymnasiet flyttades till Borgä medan trivialskolan förlades först till Nyslott och senare till Villmanstrand.  Fredrikshamn fick nöja sig mede sitt anspråkslösa pedagogium som motsvarade de två lägsta klasserna i dåtida läroverk.

Efter freden i Åbo 1743 anhöll magistraten och borgerskapet i Fredrikshamn om att få grunda en egen trivialskola. Tillstånd beviljades 1745. Trivialskolan i Villmanstrand med dess två klasser flyttades i själva verket till Fredrikshamn. År 1788 tillkom ännu en klass; trivialskolan blev då normalskola. År 1806 ombildades normalskolan till distriktsskola och 1841 infördes högre elementarskolan. Två år senare utvidgades skolan till fyra klasser. I fredrikshamn verkade åren 1810-1885 en elementarskola för gossar. I staden fanns även flera privata pensionat – internatskolor – för flickor, bla. Forsblomska skolan.

Den högre elementarskolan flyttades år 1862 till Lovisa, som hade tvingats avstå sin trivialskola åt Borgå. Fredrikshamn fick ett nytt läroverk först 1877. Då grundades en privat svenskspråkig realskola. Denna skola utökades till sju klasser år 1881 och blev ett reallyceum som förberedde eleverna för studier vid universitetet. Den sista kullen dimitterades år 1901.

År 1895 inledde Svenska samskolan i Fredrikshamn sin verksamhet. Elevantalet var emellertid litet och minskade årligen; verksamheten upphörde därför 1911.

En svens folkskola verkade i staden 1876-1914. En högre folkskola för svenska elever grundades 1907, men tvingades upphöra redan 1912 på grund av elevbrist då de svenskspråkiga familjerna i staden hade börjat sända sina barn till Kotka svenska samskola.

Fredrikshamns svenskspråkiga skolväsen

pedagogium 1659

trivialskola med två klasser 1745

normalskola med tre klasser 1788

distriksskola med tre klasser 1806

högre elementärskola med tre klasser 1841

högre elementårskola med fyura klasser 1843-62

lägre elementarskola 1810-85

lägre folkskola 1876-1914

högre folkskola 1907-1912

privat realskola 1877

reallyceum med sju klasser 1881-1901

Fredrikshamns svenska samskola 1895-1911

Kadettskolan 1819.-1903

(Lindström 2010, 4-5)

  • Bergroth, Ossian, Privata realskolan och reallyceum i Fredrikshamn 1877-1901, En återblick, Fredrikshamn 1901.
  • Lindström Ove: Kotka svenska samskola 125 år, Kotka 2010.
  • Läroverksförteckning

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *