Bonäs-Vestersundsby skola, Jakobstad

[:sv]Bonäs skola

(Bild Internet )

Bonäs-Vestersundsby skola fungerar som närskola i åk 0-5 för elever från Björnviken, Baggholmen, Bonäs, Skutnäs, Vestersundsby och Västermalm. Skolan har två verksamhetsplatser, i Bonäs skolfastighet på Bonäsgatan 10-12 och i Vestersundsby skolfastighet på Skolvägen 32. Skolan sammanslogs med Bonäs skola i Jakobstad efter att Pedersöre kommun 1989 sammanslagits med Jakobstad.

Förskolan är i sin helhet verksam i Vestersundsby skolfastighet.

Skolan erbjuder morgonvård/verksamhet för elever i förskola och i åk 1 och 2 samt eftermiddagsvård för elever i förskolan samt elev i åk 2.

Eleverna i åk 1 har sin eftermiddagsverksamhet i Vestanlidgården och eleverna i åk 2 i skolan.

Morgon- och eftermiddagsverksamhet för elever i åk 1 arrangeras i samråd med församlingen. Verksamheten sammanfaller med skolornas arbetstider.

Skolans hemsida

(Bild Pedersöre folkskolor 1951, 169)

Före 1912 ingick Versundsby i Pedersöre kyrkoby folkskolas distrikt, men då den ena efter den andrsa av byarna i Pedersöre fick egna skolor vaknade också intresset i Vestersundsby som låg långt från kyrkobyn för inrättande av ett egen Vestersundsby folkskola. Då elevantalet 1912 blev över 100 i Kyrkoby skola kunde inte alla elever antas upphyrdes i på Kiv hemman i Vestersundsby lokal för den nya skolan som genast fick 31 elever i sin första och andra klass, medan de äldre eleverna fortsatte i Kyrkoby skola. Efter en alltför bråd byggnadstidtabell kunde skolan 1913 ta i bruk ett nytt men i viss mån bristfälligt skolhus. När skolan nu kunde ta emot också klasserna 3 och 4 hade den 69 elever vilket medförde att en biträdande lärarinna måste anställas. Tilllärare valdes Frans Pettersson och Anna Granqvist. Från 1914 valdes sedan Alfred och Amanda Stenfors till läre i skolan. Det pågående första världskriget försvårade anskaffningenm av inventarier och undervisningsmaterial i vanlig mängd. En utkällare samt fähus och foderlada bygdes 1916. En första provisorisk elekrisk belysning fick skolan 1918. Storskolan brädfodrades både ut- och invändigt och målades utvändigt med blyvitt som höll sig i gott skick minst 25 år 1939.

Då skolan 1920 hade 103 elever ansöktes om en tredje lärartjänst som erhölls följande år då skolan redan hade 114 elever i samband med att sOckså en småskola behövdes, men den fick i fem år verka i upphyrd lokal och bekostades till stror del av en syförening som senare ombildades tíll martaförening. Småskolans första lärarinna blev stud. Ester Sundqvist. Redan följande läsår ersattes hon av Hulda Blomqvist. Småskolan började med 33 elever, men elevantalet ökade snabbt och från 1918 infördes dubbelläsning med ena klassen kl. 8-12 och den andra kl. 12-16. Detta fortgick i 15 år till 1933. år. På hösten detta år invigdes ett skilt hus för småskolan på samma tomt som storskolan genom att vägen förbi skolan rätades ut. Småskolan blev därigenom en dubbelskola med eget klassrum för båda klasserna samt skolkök, tambur samt två lärarinnebostäder. Källarvåningen innehöll tre matkällare samt pannrum för centralvärme.

Under krigstiden togs skolbyggnaderna tidvis i användning för inkvartering av flyktingar eller för militära ändamål. Skolarbetet låg helt nere 1.12.1939-16.4.1940. Sommaren 1941 kom militären åter till skolan. Under dessa perioder tog skolans inventarier stor skada.Efter krigen var det nödvändigt att utföra stora reeparationer i skolhusen, men bristen på material har försvårat dem så att 1950 fanns ännu mycket att reparera innan skolan blev i lika gott skick som 1939. Hösten 1949 hade skolan ett så stort elevantal att en fjärde lärartjänst behövde inrättas och slöjdsalen igen tas i bruk som klassrum.

Närheten till Jakobstad har medfört en stor rörlighet bland eleverna, av vilka 5 årligen har övergått till Jakobstads samlyceum. Ett stort antal elever har också stupat i Finlands krig.

Skolhusen har i stor utsträckning fått tjäna som bygdens möteslokal för nykterhetsföreningen Hppets här, syföreningen, lantmannagillet, skifteslaget, idrottsföreningen, ortens vandrande folkhögskola och marthaföreningen. Här hölls andaktstunder,  söndagsskola och sångkörernas övningar . Skolan var upptagen 2-3 kvällar i veckan ända tills nykterhetsföreningen byggde sitt eget hus.  Våren 1915 inledde lärarna det planteringsarbete som har resulterat i att skolgården nu är omgiven av en lummig trädprakt. Inom denna ram döljer sig ett omfattande religiöst och kulturellt arbete för orten och dess folk och har kanske även kunnat ge någonting av bestående värde. År 1919 kom elevbespisningen i gång med understöd från stiftelsen Brita-Maria Renlunds stiftelse.

Skolans lärare: Frans Gustav Pettersson 1912-1914, Anna Augusta Stenfors 1912-1913, Alfred Stenfors från 1914, Amanda Stenfors från 1914, Hilda Lindström 1921-1922, Edit Matilda Blomqvist 1922-1924, Margit Blomqvist från 1927, Lars Laxåbacka från 1949, Ester Johanna Sundqvist (gift Fougstedt) 1913-1914, Agda Gustafsson 1915-1920,Maria Söderholm 1919-1936,Ida Dahlberg från 1918, Helga Lovisa Lindström från 1947.

Alfred Stenfors:Vestersundsby folkskola, ingår i Pedersöre folkskolor 1951, 168-189.

Pedersöre skolnämnd:Pedersöre folkskolor. Skolväsendets uppkomst och utveckling intill 1950. Jakobstad, 1951.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *