Ett pepparkakshus föreställande “kvinnoborgen” Högvalla. (Pärmbild på Lönnqvist Bo: Kvinnoborgen Högvalla – en civilisationsprocess. Helsingfors 2001.)
Hushållsutbildningen uppkom under 1800-talet och tidigt 1900-tal på grund av de samhälleliga behoven i ett samhälle där 70 % av befolkningen fick sin utkomst från lantbruket. Dessa behov förändrades sedan genom urbaniseringen som kom att ställa nya krav på flickornas utbildning. Ursprungligen skedde hushållsutbildningen vid husmodersskolor som syftade till att ge flickorna kunskap att sköta hushållet på en gård, med alla uppgifter som där förelåg. Strävan var att påverka landets ekonomiska situation i en effektiverande och moderniserande riktning och genom med bättre skötta gårdar öka välståndet i landet. Nationalekonomerna hade identifierat ett samband mellan folkets välbefinnande och kunskapsnivån i hushållen, särskilt kunskaper i jordbruk och hushållning.
Hushållningen sammankopplades särskilt med trädgårdsodling och husdjursskötsel som gav råvaror som hemhushållningen var i behov av. Till de första organisationer som med hjälp av utbildning strävade efter att öka kvinnornas kunskapsnivån och därmed välståndet hörde Finska hushållningssällskapet som grundades redan 1797 och genom sin utbildnings- och emissarieverksamhet väckte intresse för utbildningsinstitutioner på området. Hushållning gavs i början en vid innebörd. Också folkskolans fader Uno Cygnaeus och den åländska prästen Frans Petter von Knorring arbetade för inrättandet av utbildningen för alla elever enligt modell från en hushållsskola i Göteborg.
Även organisationer som Bildning i hemmet och Unionen Kvinnosaksförbundet i Finland lyfte frågan om utbildning för kvinnor i slutet av 1800-talet. Då utbildningen i början var starkt bunden till samhällsklassen gav de sociala förändringarna och den tekniska utvecklingen impulser till en utveckling av utbildningen. Utbildningen ingick som en del i nationsbygget och betraktades som viktiga steg på vägen till en från Ryssland självständig nation.
Den praktiska hushållsskolan i Helsingfors verkade 1878-1891, varefter den utvidgades och bytte namn till Helsingin kasvatusopillinen keittokoulu/Pedagogiska matlagningsskolan i Helsingfors. Efter att en finsk motsvarande skola började verka på landsorten i Orivesi grundades flera motsvarande skolor också på svenska. Den trädgårds- och hushållsskola som 1908 grundades i Karis flyttade 1923 till Högvalla i Borgå landskommun där den utvidgades till en läroanstalt för finlandssvenska behov.
År 1923 gav riksdagen en lag om husmodersskolor som skulle omfatta ett läsår och främst vara avsedda för landsbygdens husmödrar. Skolorna var därför naturligt internatskolor. Skolorna lydde under Lantbruksministeriet. Lagen gjorde att utbildningen tids- och innehållsmässigt blev mera enhetlig och deras ekonomi blev något mera stabil. Drygt tio skolor kom att på svenska på heltid förmedla utbildning i huslig ekonomi.(Broberg etc. 2022,109-139)
Högvalla seminarium var den skola som grundades år 1908 i Karis på Landsbacken i Kila by som Högvalla hushålls- och trädgårdsskola. Skolan grundades av Fanny Sundström. Skolan ville genom husmoderskurser “uppfostra unga kvinnor till duglighet i husliga värv och göra dem förmögna att genom en ekonomisk och välordnad hushållning skapa ordentliga och goda hem” och genom instruktionskurser “utbilda lärarinnor i köksväxtodling och matlagning för våra lantbrukssällskaps och lantmannagillens behov”. Skolans verksamhet i Karis avbröts av en eldsvåda och av inbördeskriget 1917-1918. Sundström erbjöd då skolan åt Finlands svenska Marthaförbund, men förbundet såg det som klokare att delta i ett nybildat Högvalla Aktiebolag som 1919 fortsatte verksamheten med Elsa Bondsdorff och Runa Melander som föreståndare. Skolans lokaliteter i Karis var ytterst trånga och obekväma. Att bygga nytt hade bolaget inte möjlighet till dessutom ansåg man att ett lagom stort jordbruk i anslutning till skolan skulle stöda dess ekonomi och göra undervisningen mångsidigare. Med bidrag av ett av Riksdagen garanterat statslån inköptes Hindhår gård i Hindhår i Borgå lk. Där kunde verksameten fortsätta 1923. Gården kom att bli skolans kända profil. Gårdens huvudbyggnad förstorades med en flygel där elevrum, lektionssalar och andra nödiga utrymmen inreddes.
Också Hindhår gård var för liten då där rymdes knappt 30 elever. År 1927 stod större lokaliteter tillbuds alldeles i närheten då stomlägenheten i Boe gård erbjöds åt Högvalla på förmånliga villkor. Hindhår gård såldes till Svenska Teoretiska Kreaturskötarskolan och Boe gård inköptes.. Efter diverse ändrings- och inredningsarbeten fanns det här plats för 35-40 elever i den historiska herrgårdsmiljön. Namnet Högvalla som hade följt med från Karis till Hindhår användes också i fortsättningen för för skolan på Boe gård. Vid skolan hölls ett år och månaders husmoderskurser och olika kortare kurser bla. för skolflickor från trakten. Nya hus kom till och antalet elever steg till c. 80. År 1852 hölls den första kursen för blivande kosthålls- och ekonomieföreståndare vid sjukhus, skolor, industrier och liknande läroinrättningar. Det här var en ny utbildning för vårt land. År 1952 brann annexet som innehöll elev- och lärarbostäder, kök, matsal och bagarstuga ner. Istället byggdes ett stort nytt hus ritat av arkitekt Woldemar Baeckman . Det togs ibruk 1955 och började därför kallas H55.Skolan utvecklades där till ett seminarium för hushållslärare. Hushållsskolan hade omkring 200 studerande.(Selén 1997,429-430)
En långvarig rektor vid skolan var Elsa Bonsdorff, (1918-1950). Hennes efterträdare var Runa Melander (1950-1961), som år 1918 kommit från Sverige för att bli lärare i skolan. Det var hon som redan 1919 införde Lucia-firandet och bakandet av pepparkakshus till Finland. Pepparkakshuset presenterade hon första gången år 1919 i Helsingin kasvatusopillinen talouskoulu. Melander efterträddes av Lea Andersson (1961-77). Skolans sista rektor var Margareta Illman (1977-1996). Som lärare i skolan har verkat bl.a. Bjarne Kallis (ordförande och riksdagsman för Finlands kristliga förbund 1961-2011) . År 1996 förenades skolan med Folkhälsans verksamhet. Folkhälsan har samlat skolans matrecept som nu finns i samlingen Matkulturer. Matrecepten har publicerats i bokverket Högvalla Bakverk .
Lärarutbildningsenheten vid skolan övertogs 1998 av Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi. Hushållsskolan indrogs i början av 2000-talet varvid Boe gård såldes. Numera används gården för hästuppfödning.
(Bild av Boe gård)
Källor:
- Broberg Åsa, Lindberg Viveca, Wärvik Gun.Britt (red.) Kunskapstraditioner och yrkeskunnande. Kvinnors yrkesutbildning i historisk belysning. Halmstad 2022.
- Geber Erik: Den finländska yrkesutbildningens framväxt ur svensk synvinkel. Översikt. Skolhistoriskt Arkiv 35/2015, 34-36.
- https://fi.wikipedia.org/wiki/H%C3%B6gvalla_seminarium
- Selén Göran: Borgå socken genom tiderna II,1997.