Sirkkala skola, Åbo

Sirkkala

(foto 2015)

Sirkkala skola är en svenskspråkig grundskola  med åk 1-6 i centrala Åbo nära parker och naturen. Skolan består av en samling trähus uppe på Sirkkalabacken: Kärnhuset, Äppelboden, Pomona och Roten.

År 1933 härjade en mässlingsepidemi i skolorna i Åbo så att i vissa klasser var hälften av eleverna frånvarande. Många elevers hälsotillstånd var så svagt att vårterminen inleddes först 14 januari. År 1935 beslöt direktionerna i Sirkkala, Cygnaeus och Trädgårdagatans folkskolor att man från hösten skulle ta i bruk en tudelad läsordning så att förmiddagens lektioner skulle vara kl.9-11 och eftermiddagens kl, 13-15. Försöket avslutades år 1939 på föräldrarnas önskemål samtidigt som skolorna införde gratis skolmat åt eleverna. Från början av 1930-talet ordnades årligen sommarkolonier på finska och svenska. I den svenskspråkiga deltog 50-60 barn per sommar. Ökningen av barn i sommarkolonierna skedde emellertid i de finskspråkiga  sommarkolonierna, men i de svenskspråkiga var elevantalet konstant. (Ikonen 2017, 100-101)

År 1933 härjade en mässlingsepidemi i skolorna i Åbo så att i vissa klasser var hälften av eleverna frånvarande. Många elevers hälsotillstånd var så svagt att vårterminen inleddes först 14 januari. År 1935 beslöt direktionerna i Sirkkala, Cygnaeus och Trädgårdsgatans folkskolor att man från hösten skulle ta i bruk en tudelad läsordning så att förmiddagens lektioner skulle vara kl.9-11 och eftermiddagens kl, 13-15. Försöket avslutades år 1939 på föräldrarnas önskemål samtidigt som skolorna införde gratis skolmat åt eleverna. Redan år 1933 hade man börjat man dela ut mat till medellösa folkskolelever ordnades årligen sommarkolonier på finska och svenska. I den svenskspråkiga deltog 50-60 barn per sommar. Ökningen av barn i sommarkolonierna skedde emellertid i de finskspråkiga  sommarkolonierna, men i de svenskspråkiga var elevantalet konstant. (Ikonen 2017, 100-101)

Från början av 1930-talet ordnades årligen sommarkolonier på finska och svenska. I den svenskspråkiga deltog 50-60 barn per sommar. Ökningen av barn i sommarkolonierna skedde emellertid i de finskspråkiga  sommarkolonierna, men i de svenskspråkiga var elevantalet konstant. (Ikonen 2017, 100-101)

Under vinterkriget gavs 126 flyganfallsalarm i Åbo. I bomardemangen förstördes eller skadades 656 byggnader. Åbo var näst Viborg den mest bombade staden i landet. Små barn sändes i skydd för kriget till Sverige. Vårterminen 1940 kunde skolorna inleda verksamheten i maj först efter att freden hade slutits och man gick i skola till 8 juni. För klasserna II-IV  förblev skolarbetet avbrutet från krigets utbrott till läsårets slut. Barnskyddsnämnden ordnade emellertid vinterkolonier på finska på orter utanför staden. I samband med dem försökte man stöda de läropliktigas inlärning och man beslöt att folkskoleleverna flyttas upp till följande klass. Vinterkriget hann inte nämnvärt inverka på på skolbarnens näringstiillgång. Läsret 1939-40 lagades soppa beräknat för 0,6 l per elev, men alla fick mat så mycket man ville ha. Under mellankrigstiden försämrades näringssituationen och då tog man bort gröten från matlistan. Under Vinterkriget blev skolgången knapphändig och därför började skolgången under mellankrigstiden redan 2q0 augusti. Läsåret slutade litet tidigare än vanligt 21 maj. Våren 1941 kunde man klart konstatera att föregående års extrema förhållanden syntes på ett tråkigt sätt genom att många elever fick vilkor eller stannade på klassen. (Ikonen 2017, 118-123)

Då Finland sommaren 1941 åter drogs  in i andra världskriget innebar det att höstterminen kunde börja först 16 oktober eftersom man hade placerat luftvärnstrupper i många skolor.  Läsåret avslutades 13 maj så att eleverna skulle kunna hjälpa till i jordbruksarbetet. Till en början störde inte krigshändelserna skolarbetet eftersom inga bomalarm berhövde ges år 1945. Skolornma blev av nödtång verkliga arbetsskolor. Man samlade in potatis, bär, svamp, metallskrot, flaskor mm. Undantagsförhållandena syntes också i sommarkoloniernas verksamhet. När fortsättningskriget bröt ut fick alla som ville stanna hela sommaren i kolonin. Förutom frisk utevistelse fick man i kolonin sköta odlingslotter, fiska, plocka bär och hjälpte i mån av möjlighet granngårdarna i olika lantbruksarbeten. Från början av fortsättningskriget kunde man iaktta en kraftig minskning av de läropliktigs antal liksom i antalet klasser. Läget liknade det som hände under förstra världskriget och tiden däefter. Under  hela krigstiden hade barn i skolåldern sänts till Sverige och Danmark. Av säkerhetsskäl evakuerades eleverna tidvis till landsbygden eller andra alternativa skolor. År 1943 varade sportlovet två veckor pga. bränslebrist. Läsåret 1941-42 fanns det endast två rätter på skolornas matlista: köttsoppa och välling. Under hela fortsättningskriget var befolkningens näringstillstånd överlag svag. Läsåret 1943-44 började man ge avgiftsfri skolmat åt alla som ville. I början av februari 1944 drabbades Helsingfors och Åbo av större bomangrepp. Regeringen beslöt att folk- och mellanskolorna skulle stängas också i Åbo. Evakueringen av skolbarnen beredde svårigheter då 12 skolhem måste grundas. (Ikonen 2017,122-123)

Från början av vårterminen 1945 var alla Åbo folkskolor i normalt bruk och man kunde konstatera att spåren av kriget hade försvunnit.Till de svenskspråkiga skolorna kom krigsbarn från Sverige och Danmark, fast deras egentliga modersmål ofta var finska. De svenskspråkiga skolornas elevantal växte därför kraftigt under några år. Medlstorleken i de lägre klasserna blev 34 elever per klass och i de högre 37,2 elever. Läsåret 1948-49 hade 40 % av eleverna i de svenskspråkuiga skolorna finska som modersmål. Sirkkala skola hade 8 klassar i 7 klassutrymmen. (Ikonen 2017,125)

Sirkkalabacken

(foto 2015)

De administrativa funktionerna samt specialundervisningen i Sirkkalabackens skola verkar i Kärnhuset. I skolhusen verkar också en svenskspråkig eftis för elever i åk 1-2.

https://blog.edu.turku.fi/sirkkalaskola/

https://www.turku.fi/sv/kontor/sirkkalabackens-skola

Sirkkala ur bok

År 1884 blev det första skolhuset som staden bygt som folkskola, planerat av arkitekt von Heideken, klart vid Sirkkalagatan. På 1920-talet fick skolan namnet Sirkkala folkskola. (Turun kansanopteuksen historia. (Ikonen 2017,67) År 1927 ändrades skolans namn från Sirkkalagatans folkskola till Sirkkala skola. På 20-talet verkade också finska klasser i samma skolhus som de svenska.

Redan år 1933 hade man börjat man dela ut mat till medellösa folkskolelever ordnades årligen sommarkolonier på finska och svenska. I den svenskspråkiga deltog 50-60 barn per sommar. Ökningen av barn i sommarkolonierna skedde emellertid i de finskspråkiga  sommarkolonierna, men i de svenskspråkiga var elevantalet konstant. (Ikonen 2017, 100-101)

Ikonenen Kimmo: Skolorna i Åbo speglar sin tid. 140 år av allmänbildande undervisning 1872-1912. Åbo 2017.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *