Tölö svenska Samskola (Zillen), Helsingfors

Zillen

(arkivbild)

Den privata skolan, populärt kallad “Zillen” grundades av ingenjör Laurin Zilliacus år 1928. Skolan var ett 8-klassigt läroverk. Skolschemat innehöll en reservation för självständigt arbete i enlighet med Daltonsystemet i USA. Grupparbeten rapporterades skilt i årsredovisningen. Eleverna arbetade enligt ett system med veckouppgifter som inlämnades varje fredag istället för läxor.Eleverna hade en egen domstol som straffade för förseelser. De upprätthöll också en handel för skoltillbehör.

I början verkade skolan i Villan “Miramar” som hyrdes av Helsingfors stad. Hösten 1932 renoverades villan för skolbruk och fick då namnet Ulfåsa. Då området i stadsplaneringen reserverades som parkeringsområde erbjöds skolan en tomt i Södra Kåböle. Ägarförening ansåg att ett ett nybygga skulle bli för dyrt. Därför inleddes underhandlingar om att sammanslå skolan med Läroverket för gossar och flickor. Vid övergången till grundskolsystemet sammanslogs skolan 1975 med Minervaskolan, som hade uppkommit då Laguska skolan och Läroverket för gossar och flickor hade sammanslagits ett par år tidigare.

Zilliacuska skolan, som lämnat bestående spår i den finlandssvenska skolvärlden skulle ha firat 90 år 2018.  I en artikel i Hufvudstadsbladet kontaterades att elevarbeten från 1930-talet som av en slump räddades från sopbilen skulle överlämnas höst 2018 till Svenska litteratursällskapet. – Materialet är kulturhistoriskt värdefullt, säger enhetschef Pamela Gustavsson på SLS.

Tjocka högar av handgjorda elevarbeten ligger utspridda i kök och vardagsrum i den ljusa lägenheten i Eira i Helsingfors. På Resa med Dr Z. 1939 är rubriken på ett av arbetena, och Dr Z, det är Laurin Zilliacus, grundaren av Zilliacuska skolan, Zillen, eller Tölö svenska samskola som var dess officiella namn. Lägenheten där vi befinner oss i är Eli Aminoffs hem. Hon är själv före detta elev och lärare i Zillen, där hon undervisade i franska och engelska.

– De flesta av elevarbetena har gjorts inför den nordiska kongressen för ny uppfostran 1938 som ordnades av organisationen New Education Fellowship. Mötet hölls i Ulfåsa skola, som storskolans nybygge för lärdomsskolan på den tiden verkade i, berättar Aminoff.

Att elevarbetena över huvud taget finns kvar är rena slumpen. Det var Harri Stenberg som hittade dem när han hälsade på sin svärmor, skolans köksbiträde och fastighetsskötare Rauha Lehtonen, som bodde i skolan fram tills den upphörde 1978 när grundskolan infördes i Helsingfors.

– Harri hittade hela högen i regnet på skolgården just innan sopbilen kom, och räddade den. Arbetena fanns länge på hans vind men så blev det min tur att ta över dem när vinden skulle tömmas, säger Aminoff.

Skolan var ett eget mikrosamhälle. Pedagogiken i Zilliacuska skolan hade Laurin Zilliacus själv format utifrån rörelsen New Education Fellowships idéer, som betonar så kallad aktivitetspedagogik och learning by doing – att lära sig genom att göra. Den som myntade begreppet var den amerikanska filosofen John Dewey, den pedagog som kanske haft mest inflytande över den moderna skolans utveckling. En liknande filosofi som Zillens har bland annat Steinerskolan och Freinetrörelsen, där handens och hjärnans arbete värderas lika. Mycket av materialet i Zillen gjorde eleverna själva. Zillen fungerade som ett litet samhälle, man skrev och ritade grupparbeten och lärde sig socialt samarbete.

– Målet var att utbilda sådana barn som aldrig mer skulle starta ett världskrig, säger Aminoff.

(HBL 4.10.2018)

Idag ingår utrymmena i stadens verksamhet för psykiskt stöd.

Läroverksförteckningen

Hägglund Paul: De svenska läroverken i Helsingfors 1944 – 1977. Skolhistoriskt Arkiv 21/1991, 56 – 100.

Geber Erik: De svenska privatskolornas betydelse. Skolhistoriskt Arkiv 37/2017.

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *