[:sv]Kvarnbackens skola, Borgå[:]

[:sv]

(foto 2014)

Skolan ligger i Borgå centrum och är Borgå stads största svenskspråkiga grundskola för elever i åk 1-6.

Skolan i Borgå har långa anor, men där var nog undervisningsspråket mest latin. Den första svenskspråkiga skolan i Borgå grundades 1616. Skolan måste byggas åter då den hade brunnit 1656 eller förfallit 1672. År 1720 måste den byggas upp änn en gång och redan 1727 företogs omfattande reparationer. Den första skolan var belägen vid Kyrktorget, där namnet skolgränd ännu påminner om dess plats.

Hösten 1837 inrättades i staden en skola som stod under biskop C.G.Ottelins överinseende. Den tilldrog sig dockinte något större intresse från stadsbornas sida trots att eleverna där fick både böcker, kläder och mat gratis vilket kanske tyder på att den var mera välgörenhet för fattiga barn än en karriärmöjlighet. Skolan upphörde efter några år.

År 1847stiftades på initiativ av Fredrika Runeberg “Fruntimmersföreningen i Borgå” som hade till uppgift att ta sig an fattiga flickors vård och undervisning. Föreningen öppnade detta år “fattigskolan” som arbetade ända till 1881 då den införlivades med folkskolan för gossar som hade grundats år1870. Folkskolans första lärare gymnasisten Gustaf Albin Lagerblad fick i brist på kompetens sköta skolan bara ett läsår. Han efterföljdes av folkskolläraren Petter Erik Lindholm, som verkade vid skolan 1872 – 1884. Sedan frångick direktionen principen om att gossarna skulle ha manlig lärare och anställde Anna Sofia Törnroos, gift Westerlund, som verkade vid skolan 1884-1923 och under sin tid också undervbisade gossarna i slöjd. Gossarnas skola fanns vid Orrmanska gården vid Ågatan och flickskolan i Oleniuska gården vid Museitorget. Gosskolan blev snart för liten och huset såldes så att en ny folkskolbyggnad måste uppföras i hörnet av Nikolai- och Brunsgatan. Denna nya folkskola invigdes 1877. Byggnaden innehöll tre klassrum, ett slöjdrum,två rum och kök för vaktmästaren. På gården fanns nödiga uthus och fähus för två kor. De gamla horisontala borden utbyttes mot låga puölpeter och skolan fick ett harmonium. Här kom stadens bibliotek att verka efter att skolan fått modernare utrymmen. Pojkskolan bestod av en lägre och högre avdelning, men den lägre avdelningen öppnades också för flickor år1882. År 1870 hade pojkskolan  51 elever, medan flickskolan hade 88 elever. Tio år senare var det sammanlgda elevantalet 130 elever och vid sekelskiftetb 1900 fanns det 269 svenska elerver i staden. 1891 fick skolan ett nytt skolhus vid Stadshusgatan för flickskolan och den år 1882 grundade finska folkskolan. År 1805 kunde folkskolinspektör Alkexander Haapanen konstatera att fyra av den svenska folkskolans ´klasser saknade egna klassrum och måste alternera me,,an leda utrymmen i skolhuset. Ett nytt skolhus uppfördes 1909 i hörnet av Prästgatan och Brunnsgatan i den s.k. Borgågården. Skolans verksamhet var intensiv och aftonundervisning från 1870 och fortgick tills en lägre hantverkarskola inrättades. Trots att skolan var helt frivillig ännu på denna tid gick merparten av stadens barn i folkskolan. 1914 inrättades en fortsättningsklass för flickor som hade genomgått folkskolan. 1916 riktade dåvarande skolinspektör A.L. Biskop uppmärksamheten på den stora våda eleverna utsattes för, då de på egen hand besökte biografteatern och satt där från tidigt på eftermiddagen till sent på aftoen och i vissa fall på oärlig väg förskaffat sig pengar till inträdesbiljetten.

Efter att läroplikten hade införts ökade inte elevantalet på något sätt emedan så gott som alla redan besökte skolan. Däremot ökade kostnaderna avsevärt pga. penningvärdets försämring.

1916 infördes elevbespisning, men variationen i skolmaten var rätt obetydlig. Skodon och klädesplagg har utdelats till behövande elever. För fattiga barn med svaga lungor ordnades om somrarna koloniverksamhet bla. på Emsalö och skärgårdsfastigheten Lapparbäck i Fagersta by.

Efter krigen 1945 hade skolan endast 202 elever, men antalet ökade snabbt så att 1950 var det 338. Utrymmena i “nya folkskolan” blev snabbt otillräckliga och sex klasser saknade eget klassrum. Efter många om och men kunde skolan 1953 flytta in i de nuvarande utrymmena, men byggnadsarbetena pågick till 1956 då också gymnastiksalen blev färdig.

En hjälpskola hade inrättats 1946 tillsammans med Borgå lk, men elevantalet ökade så kraftigt att stadenj två år senare öppnade en egen hjälpskola. Tillsammans med Borgå lk öppnades också en gemensam tandklinik för eleverna 1946. Ännu samma år blev folkskolans 8. klass dagskola som fortsättningsklass. Holger Wickström verkade som skolans föreståndare till 1960. Senare var Hilding Mattson länge skolans föreståndare. Rektor är år 2020 Anne Smolander.

Skolans webbsida

Runar Österlund: Hundraåriga folkskolor. Borgå stads svenska folkskola. Skolhistoriskt Arkiv 11/1971, 29-37.[:]

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *