(Bild Internet )Hindhår gård
Sommaren 1938 var Elsa von Bondsdorff och Runa Melander på studieresa i Sverige. De besökte bla. en hemsysterskola i Uppsala.. I Sverige hade den sociala hemhjälpen fått fart något år tidigare och där utbildades hemsystrar som anställdes av kommunerna och skötte hushållet i hem där husmodern var borta eller sjuk. De båda Högvallalärarna blev fängslade av hemsysteridén och fick sedan också andra intresserade av den, bla. Lisi Wahl som var ordförande i Högvalla styrelsen och Finlands svenska Marthaförbund. De insåg att det också i Finland fanns ett behov av utbildade hemsystrar och tänkte närmast på småbrukarfamiljerna. En lag om semester trädde i kraft år 1939, men den gällde ju inte småbrukarna, som pga “flykten från landsbygden” fick allt svårare att få tillfällig hjälp vid behov. På Högvalla, som låg i en typisk småbrukartrakt, hade man det här problemet för ögonen och ville gärna ta efter det svenska föredömet. I närheten fanns det också ett ställe där man kunde tänka sig atrt starta en hemsysterskola, nämligen Hindhår gård. Då Svenska teoretiska kreaturskötarskolan flyttade därifrån år 1937 hade byggnaderna erbjudits åt Högvalla.
Därför grundades 1939 “Föreningen för upprätthållande av en hemsysterskola på Hindhår gård” med bla. Findlands svenska Marthaförbund och en del Marthadistriktsförbund som medlemmar. Hindhår gård köptes våren 1939 och ställdes i ordning för sin nya uppgift. Konsulent Maj Tengström anställdes som föreståndarinna och fick delvis efter mönster från Uppsala bygga upp den för vårt land helt nya läroinrättningen och dra upp riktlinjerna för hemsystrarnas arbetsprogram.
Den första kursen startade i maj 1939 men var då ännu en av Högvallas femmånaderskurser som fick arbeta här. Några av dess elever fortsatte emellertid i den första hemsysterkursen som började i oktober 1939 och fick räkna den föregående kurstiden till godo. I september 1840 dimitterades de fyra första hemsystrarna i Finland.
Den första hemsystern i verksamhet i vårt land blev Ester Skytte som anställdes av Hindhår-Boe Marthakrets. Efter hand började andra marthaföreningar och marthaförbund anställa hemsystrar och år 1945 fanns det kommunalt anställda hemsystrar i 14 kommuner. Det är året fick Hemsysterskolan i Hindhår den första efterföljaren på finskspråkigt håll på Väestöliittos initiativ.
År 1960 ersattes benämningen hemsyster med “hemvårdarinna” i en lag som officiellt inlemmade verksamheten i samhällets socialvård. Senare blev titeln “hemvårdare”.
Underkrigsåren upptogs en stor del av byggnaderna tidvis i anspråk som evakueringshem, krigssjukhus, arbetsläger och hemvärnsförläggning. Också i fortsättningen inrymdes i skolan ofta annat än skolans egna kurser, hushållskurser för skolflickor, Högvallakurser, kurser för flickmarthaledare etc. En barnhemsbyggnad uppfördes år 1964, men barnhemmet upphörde år 1972 och i stället inrättades med kommunens stöd ett daghem.
År 1943 fick skolan första gången statsunderstöd. som småningom steg till drygt hälften av kostnaderna. År 1969 överläts skolan till Samfundet Folkhälsan som bättre kunde trygga dess framtid. År 1971 ändrades namnet till Folkhälsans hemvårdsskola i Hindhår. På 1970-talet planerades en utvidgning av skolan, men planerna fick förfalla då elevtillströmningen mninskade bla. för att skolan ansågs arbeta med en för smal sektor och Hindhår ansågs vara en för geografiskt obekväm plats. >År 1986 flyttade skolan därför till Borgå stad där den blev en del av Folkhälsans socialvårdsanstalt med linjer också för utbildning av socialhandledare och socialpedagoger. Så länge skolan verkade i Borgå lk utbildades här c 900 personer.
- Selén Göran: Borgå socken genom tiderna, 1997, 441-442.